Kunskapsbank
Guider och fördjupningar om drönarinspektion, termografi och mätning — skrivna för fastighetsägare, förvaltare och beslutsfattare. 25 artiklar, fria från säljfluff och baserade på hur tekniken faktiskt fungerar.
Grunder & metoder
Vad är drönarinspektion? En komplett guide
Drönarinspektion innebär att en drönare med kamera dokumenterar skicket på tak, fasader, solceller eller anläggningar. Lär dig hur metoden fungerar, när den passar och vad du får ut.
Drönarinspektion vs traditionell inspektion — vad passar när?
Jämförelse mellan drönarinspektion och traditionell besiktning med ställning, skylift eller klättring: säkerhet, dokumentation, kostnad och begränsningar — och när metoderna kompletterar varandra.
Drönare i kommunal fastighetsförvaltning — användningsområden och nytta
Kommuner förvaltar stora och blandade fastighetsbestånd med begränsad budget. Så används drönarinspektion för skolor, idrottshallar och verksamhetslokaler — och vad upphandlande enhet bör kräva.
Regler & säkerhet
Regler för drönarflygning i Sverige — det här gäller
EU:s drönarregler gäller i Sverige: operatörsregistrering, drönarkort, maxhöjd 120 meter och krav på synkontakt. Guide till kategorier, kamerabilder och vad som gäller vid professionell flygning.
Drönarinspektion på vintern — vad fungerar och vad kräver planering?
Går det att inspektera med drönare på vintern? Ja — termografi av byggnadsskal fungerar ofta bäst under uppvärmningssäsongen. Så påverkar kyla, snö och ljus olika typer av inspektioner.
Drönarinspektion i Ex-klassade miljöer — så hanteras riskerna
Ex-klassade zoner ställer särskilda krav på inspektionsarbete. Så planeras drönarinspektion vid anläggningar med explosionsfarlig atmosfär: riskbedömning, arbetstillstånd och zonhantering.
Taksäkerhet vid inspektion och underhåll — regler och alternativ
Takarbete omfattas av arbetsmiljöregler med krav på fallskydd, och fastighetsägaren ansvarar för taksäkerhetsanordningar. Så minskar drönarinspektion behovet av att beträda taket.
Termografi & fukt
Så fungerar termografi med drönare
Termografi med drönare använder en värmekamera som mäter infraröd strålning och visar temperaturskillnader på ytor. Guide till tekniken, radiometrisk data och vad metoden kan avslöja.
Hitta fuktskador med termisk inspektion — så går det till
Termisk inspektion kan avslöja fukt i tak och fasader genom temperaturmönster — utan att öppna konstruktionen. Så fungerar metoden, när den är tillförlitlig och hur fynd verifieras.
Köldbryggor och värmeläckage — så hittas energitjuvarna i klimatskalet
Köldbryggor och värmeläckage ökar energikostnaden och kan ge kondens och mögel. Vad en köldbrygga är, var de vanligen finns och hur termografi med drönare kartlägger klimatskalet.
Tak & fastighet
Så går en takinspektion med drönare till — steg för steg
En takinspektion med drönare genomförs i fyra steg: planering, flygning, analys och rapport. Guide till vad som händer i varje steg, vad som dokumenteras och vad rapporten innehåller.
Drönarinspektion för bostadsrättsföreningar — en praktisk guide
Guide för BRF-styrelser: så använder föreningen drönarinspektion för tak och fasader, hur resultatet stärker underhållsplanen och vad styrelsen bör tänka på vid beställning.
Stormskador på tak — så dokumenterar du snabbt och säkert
Efter en storm behöver takskador dokumenteras snabbt — för försäkringen och för att stoppa följdskador. Så används drönare för säker skadebedömning utan att någon behöver gå upp på taket.
Underhållsplan med drönarinspektion — från antaganden till fakta
En underhållsplan blir bara så bra som sitt underlag. Så används återkommande drönarinspektioner för att bygga underhållsplanen på dokumenterat skick i stället för schabloner.
Vanliga fasadskador — och hur de upptäcks i tid
Sprickor, putssläpp, frostsprängning, armeringskorrosion och fogskador — guide till de vanligaste fasadskadorna per material, varför de uppstår och hur de upptäcks innan de blir dyra.
Drönardokumentation vid försäkringsärenden — så stärker du ditt ärende
Vid skador på tak och fasad avgör dokumentationen hur smidigt försäkringsärendet löper. Så används drönarbilder före och efter skada, och det här bör du tänka på som fastighetsägare.
Solceller & energi
Hotspots i solceller — orsaker, risker och hur de upptäcks
En hotspot är ett onormalt varmt område i en solcellspanel som tyder på fel: cellskador, skuggning, smuts eller diodfel. Så uppstår hotspots, vilka risker de medför och hur termografi hittar dem.
Besiktning av solcellsanläggning — checklista för ägare
Checklista för dig som äger eller förvaltar en solcellsanläggning: vad som bör kontrolleras visuellt, elektriskt och termiskt, hur ofta — och när termisk drönarinspektion gör störst nytta.
Vindkraftinspektion med drönare — så inspekteras rotorblad och torn
Rotorblad slits av erosion, blixtnedslag och sprickbildning. Så inspekteras vindkraftverk med drönare: vanliga skadetyper, hur flygningen går till och varför tidig upptäckt lönar sig.
Mätning & 3D
Vad är fotogrammetri? Så skapas 3D-modeller av flygbilder
Fotogrammetri är tekniken att skapa mätbara 3D-modeller ur överlappande fotografier. Så fungerar processen med drönare — från flygplanering och GSD till punktmoln, ortofoto och 3D-modell.
Så fungerar volymberäkning med drönare
Volymberäkning med drönare mäter upplag, täkter och schakter genom att en 3D-ytmodell skapas ur flygbilder och jämförs mot ett referensplan. Så går mätningen till och det här påverkar noggrannheten.
Vad är ett ortofoto? Så fungerar den mätbara flygbilden
Ett ortofoto är en flygbild som korrigerats geometriskt så att den har enhetlig skala och kan användas som karta. Så skapas ortofoton med drönare och så används de i bygg och förvaltning.
Hur noggrann är drönarmätning? GSD, RTK och stödpunkter förklarat
Drönarmätning kan nå centimeternoggrannhet med rätt metodik. Så påverkar GSD, RTK/PPK, markstödpunkter och ytans beskaffenhet noggrannheten — och så väljer du rätt nivå för ditt projekt.
Byggdokumentation med drönare — följ projektet från luften
Drönare dokumenterar byggprojekt med återkommande flygningar: ortofoton, 3D-modeller och lägesbilder för planering, mängdavstämning, kommunikation och tvistunderlag. Så fungerar arbetssättet.
3D-modeller av byggnader — användningsområden i praktiken
En fotorealistisk 3D-modell av en byggnad kan användas för skadeinventering, projektering, förvaltning och kommunikation. Konkreta användningsområden och vad som krävs för en bra modell.
Hittar du inte svaret på din fråga?
Kontakta oss — vi svarar gärna på frågor om metod, regler och vad som passar ert objekt.