Mätning & 3D

DTM och DSM — vad är skillnaden mellan terrängmodell och ytmodell?

Publicerad Uppdaterad Av SurveyDrone

Skillnaden i en mening: DTM (digital terrängmodell) beskriver den rena markytan utan vegetation och byggnader, medan DSM (digital ytmodell) beskriver den översta ytan som den faktiskt ser ut — alltså med trädkronor, buskar och tak inräknade. Ska du projektera, schakta eller räkna massor behöver du DTM. Ska du studera höjder, sikt, skuggor eller vegetationens omfattning är DSM rätt modell.

DTM, DSM och DHM jämförda

De tre begreppen och vad de beskriver
ModellBeskriverTypisk användning
DTM — digital terrängmodellDen rena markytan, filtrerad från vegetation och byggnader.Projektering, schakt och fyll, massberäkning, höjdkurvor, avrinning.
DSM — digital ytmodellDen översta ytan inklusive trädkronor, buskar, tak och andra objekt.Siktanalys, skuggstudier, höjd på vegetation och byggnader, solinstrålning.
DHM — digital höjdmodellSamlingsbegrepp för höjddata över ett område, utan att i sig specificera om vegetation ingår.Används brett i tal och skrift; be alltid om förtydligande om det är mark eller yta som avses.

Just DHM orsakar ofta missförstånd, eftersom termen används både som paraplybegrepp och ibland synonymt med DTM. Vid beställning är det säkrast att skriva ut vad som avses: mark eller yta.

Hur modellerna framställs

Båda modellerna härleds ur samma sorts underlag — ett punktmoln. Skillnaden uppstår i bearbetningen. DSM byggs av de högsta punkterna i varje läge och beskriver därmed vad som syns ovanifrån. DTM byggs enbart av punkter som klassificerats som mark, vilket kräver att vegetation och byggnader först filtrerats bort.

Vilken datakälla som används påverkar hur väl det går. Fotogrammetri registrerar bara den yta kameran ser, så under tät vegetation finns helt enkelt inga markpunkter att bygga en DTM av. Laserskanning kan ge flera returer per puls, vilket gör att en del strålar tar sig ner till marken mellan löv och grenar — jämförelsen mellan metoderna finns i LiDAR eller fotogrammetri.

När behöver du vilken modell?

  • Projektering av mark och anläggning — DTM, eftersom höjdsättning och anslutningar utgår från den verkliga markytan.
  • Massberäkning och schakt — DTM, som är den yta volymer beräknas mot. Se så fungerar volymberäkning.
  • Höjdkurvor — DTM, annars följer kurvorna trädkronor i stället för mark.
  • Sikt- och skuggstudier — DSM, eftersom det är det som står på marken som skymmer.
  • Solinstrålning på tak — DSM, som innehåller takens verkliga form och omgivande skuggande objekt.
  • Vegetationshöjd — skillnaden mellan DSM och DTM ger höjden på det som står på marken.

Vad påverkar kvaliteten på en DTM?

Den avgörande faktorn är hur många verkliga markpunkter som finns i underlaget. På öppen mark blir punkttätheten hög och modellen detaljerad. I tät vegetation blir markpunkterna glesa, och modellen måste då interpolera mellan dem — resultatet blir jämnare och mindre detaljerat just där. Det är inte ett fel i bearbetningen utan en följd av vad som gick att mäta.

Därför bör en leverans redovisa var underlaget är starkt respektive svagt, tillsammans med kontroll mot kända punkter. Mer om vad som styr resultatet finns i hur noggrann är drönarmätning. Vi tar fram båda modelltyperna inom markmodellering.

Att tänka på vid beställning

  • Ange mark eller yta — skriv DTM eller DSM i klartext i stället för enbart "höjdmodell".
  • Beskriv vegetationen — öppen mark, gräs, sly eller skog styr metodvalet helt.
  • Ange upplösning — rutnätets täthet ska matcha hur detaljerat underlaget behöver vara.
  • Ange koordinat- och höjdsystem — exempelvis SWEREF 99 i plan och RH 2000 i höjd.
  • Bestäm följdprodukter — höjdkurvor, sektioner och analyser tas fram ur modellen och bör beställas samtidigt.

Vanliga frågor

Vill du veta vad detta innebär för ert objekt?

Beskriv ert behov så återkommer vi med en konkret bedömning och offert.